Mina tankar om tävlingar
Jag personligen älskar att tävla – oavsett nivå. Jag tycker det är lika kul att komma ut på en träningstävling som på en lokal tävling. Då kan man ju fundera på varför jag rider på en gammal travare som var framgångsrik på travet, om jag tycker att det är så kul att tävla inom ridsporten? Varför inte ett halvblod, om jag vill uppvisa bra resultat?
För mig var det såhär – jag var helt insnöad i ridsporten när jag träffade Lorden. Ja, det kan ha hänt att jag dömde honom innan jag ens såg honom, en gammal travare liksom? ”Ja, jag kan väl alltid prova” var min attityd. När jag sedan såg honom smälte mitt hjärta direkt, han hade världens snällaste ögon! På den vägen är det, något jag verkligen lärt mig under dessa 5 år är att se till individen – inte till rasen. Så nu har jag gjort en helomvändning totalt, nu är jag totalt insnöad och brinner för våra kära varmblodstravare.
Det jag vill ha sagt är att jag träffade min bästa vän den dagen, den 15 April 2007. Jag tycker att det är kul att komma ut och tävla, på vår nivå. Jag har aldrig haft ambitionen och drömmen om att bli bäst och tävla höga klasser. Sen är det så att jag älskar jag stämningen på tävlingar, jag älskar att vara pirrig i magen flera veckor innan, jag älskar att smörja grejorna och bestämma vilken färg vi ska ha på schabraket och hur jag ska matcha det m.m.
I och med att jag aldrig har satsat på att bli bäst, så har jag verkligen lärt mig att uppskatta att tävla med Lorden, det är liksom något speciellt med det. Vi har kämpat tillsammans, många tårar men fler skratt från min sida. Jag vill också betona att det aldrig skulle vara samma sak att tävla med någon annan häst, utan det är Lorden och jag liksom.
(Foto: Maria Lööf, marialoof.com)
Nu kanske det låter som att det är tävlingarna som är det allra viktigaste, vilket absolut inte är fallet! Det jag egentligen vill ha sagt är att jag älskar att tävla, men såklart är alla stunder i stallet med min pärla det absolut viktigaste för mig. Utan Lorden hade jag aldrig hittat det jag verkligen brinner för nu, travsporten.
Gud, vad jag älskar min häst.
För mig var det såhär – jag var helt insnöad i ridsporten när jag träffade Lorden. Ja, det kan ha hänt att jag dömde honom innan jag ens såg honom, en gammal travare liksom? ”Ja, jag kan väl alltid prova” var min attityd. När jag sedan såg honom smälte mitt hjärta direkt, han hade världens snällaste ögon! På den vägen är det, något jag verkligen lärt mig under dessa 5 år är att se till individen – inte till rasen. Så nu har jag gjort en helomvändning totalt, nu är jag totalt insnöad och brinner för våra kära varmblodstravare.
Det jag vill ha sagt är att jag träffade min bästa vän den dagen, den 15 April 2007. Jag tycker att det är kul att komma ut och tävla, på vår nivå. Jag har aldrig haft ambitionen och drömmen om att bli bäst och tävla höga klasser. Sen är det så att jag älskar jag stämningen på tävlingar, jag älskar att vara pirrig i magen flera veckor innan, jag älskar att smörja grejorna och bestämma vilken färg vi ska ha på schabraket och hur jag ska matcha det m.m.
I och med att jag aldrig har satsat på att bli bäst, så har jag verkligen lärt mig att uppskatta att tävla med Lorden, det är liksom något speciellt med det. Vi har kämpat tillsammans, många tårar men fler skratt från min sida. Jag vill också betona att det aldrig skulle vara samma sak att tävla med någon annan häst, utan det är Lorden och jag liksom.
(Foto: Maria Lööf, marialoof.com)
Nu kanske det låter som att det är tävlingarna som är det allra viktigaste, vilket absolut inte är fallet! Det jag egentligen vill ha sagt är att jag älskar att tävla, men såklart är alla stunder i stallet med min pärla det absolut viktigaste för mig. Utan Lorden hade jag aldrig hittat det jag verkligen brinner för nu, travsporten.
Gud, vad jag älskar min häst.
Kommentarer
Postat av: Bonnie
Känner igen det där, jag gick på strömsholm och red halvblod hela gymnasietiden och nu har jag verkligen fastnat för varmbloden, underbara hästar!
sv: En liksidig och mjuk häst kan ju få lättare att hålla traven iom att den blir mer balanserad så det är nog ingen nackdel för en starthäst, är ju inget hårt jobb så det går ju att göra samma dag som man rider om man har svårt att hitta tid:)
Postat av: Camilla
Fin häst och fin blogg :D alltid kul att se att våra underbara travare inte bara är fina på travbanan utan de kan få en till karriär när deras tävlingsdagar inom travet är över :D
Postat av: Natalja
Åh vilket bra inlägg! Precis mina tankar nerskrivna i ord. ;)
Trackback
